Eana

Wikipedia
Njuike: navigašuvdna, oza
RiverIcon-Nothing.svg Dát artihkal soaitá dárbbašit gielladikšuma.
Dát artihkal soaitá dárbbašit gielladikšuma. Don sáhtát veahkehit Wikipedia ja dárkkistit artihkkala. Jus artihkkalis leat čállinfeaillat, de divo daid ja váldde eret dán málle. Giitu!


Eana
The Earth seen from Apollo 17.jpg
Eana
Gávdnodeapmi
Gávdnodeaddjit
Gávdnonáigi
Johtinluotta iešvuođat
Normála gaska Beaivvážis 149 597 870 km
1 AU
Unnimus gaska Beaivvážis - km
- AU
Stuorámus gaska Beaivvážis - km
- AU
Ekseantralašvuohta 0,01671022
Johtináigi Beaivváža birra 365,256 363 004 beaivvi
Synodalaš johtináigi
Gaskamearálaš leaktu 29,8 km/s
Inklinašuvdna
Mánuid mearri 1
Fysihkálaš iešvuođat
Beaivvedási čađamihttu 12 756,280 km
Viidodat 510 100 000 km²
Mássá 5,9737×1024 kg
Gaskamearálaš dávjodat 5,517 g/cm³
Gahččama jođálmuvvan leaktu olggožis 9,80665 m/s²
Jorradeapmeáigi
Áksila hálovuohta 23,44
Absoluhtalaš čuovgatvuohta
Albedo 0,367
Báhtaranleaktu 11,19 km/s
Asteroidaklássa
Olggoža vuolimus temperatuvra 185 K
Olggoža gaskamus temperatuvra 287 K
Olggoža bajimus temperatuvra 331 K
Gássagearddi iešvuođat
Gássadeaddu
Čoahkku
Álgoávnnasat

Eana lea planehta Venusa ja Marsa gaskkas ja das lea 1 mánnu. Nugo eará beaivvášgotti planehtat, Eanage jorrá Beaivváža birra. Eatnama astronomalaš symbola lea Eana. Eana lea áidna planehta beaivvášgottis, mas lea eallin.

Beaivvášgoddi
Beaivváš Merkurius Venus Mánnu Eana Phobos ja Deimos Mars Ceres Asteroidaavádat Jupiter Jupitera mánut Saturnus Saturnusa mánut Uranus Uranusa mánut Neptunusa mánut Neptunus Pluto mánut Pluto Haumean mánut Haumea Makemake Kuiper avádat Dysnomia Eris Bieđggus skearru Oort balvaSolar System XXX.png
Beaivváš · Merkurius · Venus · Eana · Mars · Ceres · Jupiter · Saturnus · Uranus · Neptunus · Pluto · Haumea · Makemake · Eris