Björn Collinder

Dát artihkal gullá davvisámegiel Wikipedia vuođđoartihkkaliidda.
Wikipedia'as/is
Dán artihkkalis dáidet leat čállinmeattáhusat. Jus háliidat, de divo daid ja váldde eret dan málle. Giitu!
Björn Collinder
Björn Collinder
Riegádansuoidnemánu 22. beaivvi 1894:s(1894-07-22)[1][2][3]
Jápmánmiessemánu 20. beaivvi 1983:s(1983-05-20)[1][2] (88)
Riikkavulošvuohta
Bargu
Ámmátgielladutki, jorgaleaddji ja allaskuvlalektor
Giellalullisámegiella, suomagiella, ungárgiella, jukagirgielat, ruoŧagiella, esperantogiella ja duiskkagiella
BálkkašumitSvenska Akademiens översättarpris (nb) Jorgal
Bearaš
VáhnematErik Collinder
GuoibmiBirgitta Norrby-Collinder
Björn Collinder
Wikimedia Commonsas

Erik Alfred Torbjörn "Björn" Collinder,[5] (riegádan suoidnemánu 22. beaivvi 1894:s Sundsvallas, jámii miessemánu 20. beaivvi 1983:s Wienis), lei ruoŧelaš gielladutki ja guhkes áiggi čađa professor finsk-ugrisk gielain Uppsala universitehtas.

Collinder lei jo gárvves oahppan nordista go álggii eará bargat, dainna finsk-ugriska oahpuin. Son šattai Karl Bernhard Wiklunda deháleamos oahppi. Váldoberoštupmi lei duođaštit germánalaš luoikkassániid suomagielas ja sámegielas. 1929:s šattai son professorin finsk-ugriskalaš gielain.

Son lei doaimmalaš oahppogirječálli ja čađahii maiddái guovllubarggu sámiid luhtte. Son lei aktiivvalaš gielladieđu ektui ja jorgalii ollu poehtalaš bargguid iešguđetlágan gielain ruoŧagillii.

Earret go su akademalaš barggu dihte, son lea beaggán iežas jorgalemiid dihte, ja lea jorgalan earret eará Beowulf, den poetiska Eddan, William Shakespeare ja Kalevala.

Su ovddemus oahppi ja maŋisboahtti professoráhtas lei Bo Wickman.

Collinder lei maid mielbargi Svensk uppslagsbok’as vuolláičállagiin Bj. C.[5]

Barggut[rievdat | rievdat gáldu]

  • 1929. Über den finnisch-lappischen Quantitätswechsel I. Uppsala.
  • 1932. Die urgermanischen Lehnwörter im Finnischen
  • 1934. Indo-uralisches Sprachgut. Uppsala.
  • 1938. Lautlehre des waldlappischen dialektes von Gällivare. Helsinki: Suomalais-ugrilainen Seura. (= Mémoires de la Société finno-ougrienne 74.)
  • 1939. Reichstürkische Lautstudien. Uppsala.
  • 1940. Jukagirisch und Uralisch. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
  • 1941. Introduktion i språkvetenskap
  • 1943. Lappisches Wörterverzeichnis aus Härjedalen. Uppsala.
  • 1949. The Lapps. New York: Princeton University Press for the American Scandinavian Foundation.
  • 1949. The Lappish Dialect of Jukkasjärvi: A Morphological Survey. Uppsala: Almquist & Wiksell.
  • 1954. Scandinavica et fenno-ugrica. Almqvist & Wiksell.
  • 1955. Fenno-Ugric Vocabulary: An Etymological Dictionary of the Uralic Languages. (Collective work.) Stockholm: Almqvist & Viksell. (Second, revised edition: Hamburg: Helmut Buske Verlag, 1977.)
  • 1957. Survey of the Uralic Languages. (Collective work.) Stockholm: Almqvist & Viksell.
  • 1957. Den Poetiska Eddan. Orebro: Forum.
  • 1960. Comparative Grammar of the Uralic Languages. Stockholm: Almqvist & Viksell.
  • 1964. Ordbok till Sveriges lapska ortnamn. Uppsala.
  • 1964. The Kalevala and Its Background. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
  • 1964. Sprachverwandschaft und Wahrscheinlichkeit. Ausgewählte Schriften neu veröffentlicht zum 70. Geburtstag des Verfassers 22. Juli 1964 zusammen mit einer Bibliographie der Werke von Björn Collinder 1921-1964. Uppsala.
  • 1965. An Introduction to the Uralic Languages. Berkeley and Los Angeles: University of California Press
  • 1965. Hat das Uralische Verwandte? Eine sprachvergleichende Untersuchung. Uppsala
  • 1968. Kritische Bemerkungen zum saussure'schen Cours de linguistique générale. Uppsala.
  • 1970. Noam Chomsky und die generative Grammatik. Eine kritische Betrachtung. Uppsala.
  • 1977. Svensk ordnyckel med förkortningslexikon. Brunna: Förlagshuset Fyris AB.
  • 1978. Sprache und Sprachen. Einführung in die Sprachwissenschaft. Hamburg: Buske.
  • 1983. Stora ordboken. Svensk ordnyckel. Liber.

Bálkášumit[rievdat | rievdat gáldu]

  • Svenska Akademiens översättarpris 1971
  • Erik Wellanders språkvårdspris för insatser inom språkvården 1973
  • Elsa Thulins översättarpris 1977

Čujuhusat[rievdat | rievdat gáldu]

  1. a á b Deutsche Nationalbibliothek Record #118676628 // Общий нормативный контроль (GND) — 2012—2016.
  2. a á Brozović D., Ladan T. Hrvatska enciklopedijaLZMK, 1999. — 9272 s. — ISBN 978-953-6036-31-8
  3. Björn CollinderSLS.
  4. Коллиндер Бьёрн // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] / под ред. А. М. Прохоров — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
  5. a á Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Liŋkkat[rievdat | rievdat gáldu]